Gott nytt år – med min tredje Memo-bok

Jag skriver inte bara om Brexit, jag skriver också memoarer, eller Memon, som jag föredrar att kalla det. Jag har just blivit klar med min tredje Memo-bok, ”I vetenskapens värld”. Den handlar om mina 15 år med Lunds universitet och förhandlingarna om de nya forskningsanläggningarna, MAX IV, ESS och Medicon Village. Bilden: omslaget till boken, en arkitektvision av Lund med ESS närmast, sedan MAX IV, så Lunds stad. I horisonten Malmö, Öresund och Köpenhamn. Cobe arkitekter ritade, Helena Duveskog formger omslag och inlaga. Nu i nyårshelgen gjorde jag de sista korrigeringarna i manuset, den 27-28 februari blir det boksläpp i Lund.

”Utan visioner, envis och outtröttlig” – på väg mot Big Bang Brexit:

Hur har Theresa May använt helgerna för att få de 117 ledamöterna i Tory, som ville avsätta henne före jul, att stödja hennes Brexit-avtal, när det kommer upp för omröstning den 15 januari? Hon har bara ett enda argument kvar: “Take it – or I will leave it. The Big Bang Brexit-mess is yours!” Men biter det på dem som helst av allt vill bli av med henne? Knappast! Ett förödmjukande nederlag i Parlamentet är den mest sannolika utgången. Vad blir nästa steg?
1. Stanna klockan är ett alternativ, dvs skjuta upp Brexit till slutet av juli för att ge den brittiska regeringen tid ”to get its act together”. EU27 och EU-kommissionen sägs vara beredda att ge en respit, men då måste det finnas goda skäl att tro att regeringen lyckas att hitta en väg ut ur detta politiska kaos.
2. Om britterna får en respit, vad ska de göra under den tiden? Folkomröstning? Theresa May är emot, Jeremy Corbyn är emot, men pressas av sina egna. Om en ny folkomröstning skulle genomföras, skulle splittringen bli ännu djupare: The People´s Vote 2019 mot The Will of the People 2016. Nyval?- aldrig så längre Tory kan hålla ihop sin bräckliga majoritet.
3. Använda tiden till att förbereda för Big Bang Brexit? Ja, det pågår redan på alla håll. Lager av medicin och mat läggs upp, färjekapacitet handlas upp för att minska trycket mot Dover. Till och med militära styrkor har avdelats för att kunna hålla ordningen uppe. Regeringen har satt av ett belopp motsvarande 20 miljarder kronor för att förbereda Big Bang Brexit. Industrin, bankerna, flyget – alla är i full gång med åtgärder för att begränsa skadorna.

The Irish Times beskrivning av av Theresa May får avsluta min sista Brexit-kommentar för året: “With no apparent way out, May trudges forward into 2019 at the head of a divided government and a hostile Parliament into the most perilous months in Britain’s post-war history, visionless, stubborn and indefatigable”.

Putin och Trump står redo att applådera Global Britain, när det genom en Big Bang frigör sig från Little Europa, och ska segla sin egen sjö ….

Här är länken till the Irish Times artikel, som ger en god översikt över vad som hänt under året: https://www.irishtimes.com/news/world/uk/theresa-may-visionless-stubborn-and-indefatigable-1.3739527

Brexit fast i politisk kvicksand

Det brittiska parlamentet har tagit sommarlov. Therese May och hennes ministrar är på ”roadshow” till EU27 för att övertyga om att ”Brexit means the White Paper of Chequers”. Men diskussionen både i London och övriga huvudstäder handlar om två andra, djupt allvarliga frågor:
– Alla ser att Brexit sitt fast i politisk kvicksand i parlamentet. Hur ska regeringen kunna få upp projektet och ge det ny energi?
– Risken är stor att förhandlingarna bryter samman i höst. Hur ska UK klara försörjningen med mat och mediciner om det sker?

Här är några av de alternativ som diskuteras i brittiska media:

-Ny partiledare och premiärminister? Uteslutet, så som det nu ser ut. Theresa May har stärkt sin ställning genom att göra sig av med Boris Johnson och David Davis och genom en intern omorganisation, som ger henne ansvaret för förhandlingarna med EU. Michael Gove, som är den mest sannolike efterträdaren, sitter kvar i regeringen och bidar sin tid. Theresa May är beroende av en stark falang i parlamentet, ”the Brexiteers”, som hellre ser att förhandlingarna bryter samman än att hon kommer hem från Bryssel med ännu fler eftergifter. Theresa May är nu ensam ansvarig, hon saknar tid och förhandlingsutrymme. En riskabel position.

-Nyval? Uteslutet. Labour har en ledning över de konservativa, 41 mot 36 . Theresa May har ingen som helst anledning att fundera på nyval. För övrigt skulle ett nyval, som gav Labour regeringsmakten, inte lösa problemet, eftersom Labour också är för Brexit, om än i någon mjukare form.

-Ny folkomröstning? Osannolikt. Men frågan om en ”People´s Vote” diskuteras seriöst. Det finns en organisation, som driver kravet. Tanken är att hålla en ny folkomröstning, nu om det avtal som UK kan komma att uppnå med EU. Väljarna skulle få ta ställning till tre alternativ: acceptera avtalet, säga nej till avtalet eller stanna kvar i EU med nuvarande avtal.

-En brittisk samlingsregering? Uteslutet. Den tanken har förts fram av ett par framträdande konservativa parlamentsledamöter. UK hade en sådan regering 1940-45, men det var under andra världskriget när det gällde att hålla ihop och slå tillbaka Hitler. Vad skulle en nutida brittisk samlingsregering kunna vara överens om, när partierna är splittrade och motståndarna finns inom de egna partierna?

-Stanna klockan, skjut upp utträdet och ge mer tid till förhandlingar? För närvarande det mest sannolika alternativet. Det förutsätter dock att både UK och alla EU27 accepterar att skjuta på utträdet, som ska ske den 29 mars 2019. Men då måste det finnas goda utsikter att man kan komma överens och att ett avtal kan godkännas i det brittiska parlamentet.

Här är en länk till en läsvärd artikel om den brittiska diskussionen, skriven av Vernon Bogdanor, brittisk statsvetare:

https://www.theguardian.com/…/brexit-broke-parliament-peopl…

Här en länk till en artikel i the Observer av Andrew Rawnsley:

https://www.msn.com/…/desperate-brexit-deadlock-…/ar-BBKVrHW

Här är en längre artikel om skälen till en ny folkomröstning:

https://www.independent.co.uk/…/second-brexit-referendum-wh…

Här är länken till en god översikt över förhandlingarna och vad som kan ske i höst, skriven av Tony Connelly, Radio Irland.

https://www.rte.ie/…/analysis-and-comment/2018/0721/980069…/

-Om förhandlingarna bryter samman, vad händer då? Finansministern har satt av 3 miljarder pund för att förbereda för vad som ske efter ett sammanbrott och ett avtalslöst brittiskt utträde ur EU. I parlamentet har den nye Brexit-ministern Raab förnekat att regeringen har beslutat att hamstra varor, men medgett att man vidtar åtgärder för att säkerställa tillgång till mat och mediciner.

Inom näringslivet ser man stora risker: Last week, Amazon became the latest in a growing list of businesses to express its concerns, when its UK boss warned the Brexit secretary that Britain would face “civil unrest” within weeks of leaving the EU without a deal.
https://www.theguardian.com/…/contingencies-planned-to-ensu…

Så illa kan det gå, hur ska Sverige styras då?

Låt oss ta Donald Trump på orden, försöka förstå hur illa kan det gå, och fundera på hur Sverige ska styras de närmaste fyra åren, när den internationella ordningen brakar samman. Så här kan hotbilden se ut.

USA: Trump har redan underminerat den internationella ordning som vi vant oss vid, FN, frihandeln, WTO, den europeiska säkerhetsordningen, NATO. Trump fortsätter att trappa upp konfliktnivån i de internationella relationerna – och motsättningarna inom USA. Han skapar nu den politiska miljön för ”en stark man” som kan åsidosätta den etablerade ordningen. Vi kommer att se mer av amerikanska trollfabriker av typ Breitbart, Cambridge Analytica och andra nya digitala maktredskap. Vi får antagligen se mer av hur Trumps diplomatiska sändebud intervenerar till förmån för ytterhögern – såsom den amerikanske ambassadören nu gör i Tyskland.

Europa: Förhandlingarna om Brexit är på väg mot ett sammanbrott, UK på väg mot stupet. Italien bildar tillsammans med Ungern och Polen en grupp som inom EU attackerar den rättsordning som EU representerar. Tysklands nya regering är redan splittrad, snart kommer en regeringskris. Hur länge kommer Merkel att vara kvar. Vem – eller vad – kommer efter henne?

Ryssland: Putin och Trump har ett gemensamt intresse att försvaga EU. Putin på grund av sanktionerna efter ockupationen av Krim. Ryska och amerikanska trollfabriker intervenerar i nationella val och EU-valet 2019 mot de partier som är stabiliserande och till förmån för extremhögern.

Handel och ekonomi: Handelskriget trappas upp. Börsen svajar redan som en följd av det begynnande handelskriget. Den ekonomiska tillväxten bromsas upp, en ny finanskris kommer inom de närmaste åren. USA och många andra länder svarar inte med en aktiv ekonomisk politik utan med ännu mer protektionism. Som på 1930-talet. Arbetslösheten växer snabbt. Trump och hans efterföljare riktar missnöjet mot andra länder, det är innebörden av ”America first”. De internationella relationerna försämras ännu mer.

Den långa vågen: Finanskrisen 2008 var slutet på globaliseringens långa väg, vi är nu inne i en ny våg, en motreaktion, en våg av nationalism, protektionism och främlingsfientlighet. Hur länge kommer den att vara?

Hur ska Sverige regeras i denna mörka tid: vem inom de politiska partierna tänker igenom vad sammanbrottet i den internationella ordningen kommer att betyda för Sverige? Vem tänker igenom handlingsalternativen och strategierna för en kommande regering?

I den allmänna debatten kommer det att ställas krav på att partierna ska samarbeta. Då är frågan hur partierna ska hantera de dilemman som ligger inbäddade i ett sådant samarbete:

– Svenska folket vill att partierna samarbetar, men de partier som tar regeringsansvar, bestraffas av väljare som avgör val, kalla dem nyckelväljare snarare än marginalväljare.
– En regering behöver en opposition, för att ge medborgarna ett kritiskt alternativ. Risken är stor att hamna i samma situation som Tyskland, där högerytterpartiet AfD är det ledande oppositionspartiet.
Så här långt har jag kommit när jag tänker på Sverige i världen under de kommande åren – mer frågor än svar. Vill gärna spela över detta scenario till samhällsintresserade vänner för diskussion här på FB! Hur tänker ni? Vilka råd vill ni ge till dem som i höst ska bilda någon form av koalitionsregering för att styra Sverige under fyra svåra år?

Får jag störa midsommarfriden med två riktigt dåliga nyheter?

Den första dåliga nyheten är att Brexit-förhandlingarna håller på att bryta samman. Den andra dåliga nyheten är att Trump och hans gäng blåser under regeringskrisen i Tyskland för att bli av med Angela Merkel. Huffington Post citerar Carl Bildt: “Is Putin interfering trying [to] destabilize the politics of the EU? Yes. But Trump is at the moment far worse. This is unheard of.” Bilden ovan från G 7-mötet i Kanada f…ör ett par veckor sedan.
Brexit: Nästa vecka håller EU toppmöte och då är Brexit en huvudfrågorna. Den brittiska regeringen är upptagen av en inre strid mellan realister och fanatiker och har inte lyckats ena sig om hur man vill se de framtida relationerna mellan UK och EU efter utträdet. Tullunion eller inte? Inre marknad eller inte? En planerad Vitbok har skjutits på framtiden. Theresa May hankar sig fram vecka för vecka utan att kunna fatta beslut. Inom EU förbereder man sig nu för att hantera ett sammanbrott och planera för att UK i mars 2019 lämnar utan avtal. Sämsta möjliga för UK och för Europa. Här är länken till en informativ artikel i The Guardian.
https://www.theguardian.com/…/eu-is-getting-ready-for-no-de…
Tyskland: I den tyska koalitionsregeringen finns tre partier, Angela Merkels kristdemokrater, deras systerparti, CSU i Bayern under ledning av Horst Seehofer samt SPD, socialdemokraterna. CDU och CSU har drabbat samman om flyktingpolitiken. CSU vill genomföra en total omläggning av politiken och hotar att spräcka regeringen. Man har kommit överens om en tillfällig vapenvila fram till och med nästa veckas EU-toppmöte. Där ska frågan om gemensam flyktingpolitik avhandlas. Om man inte blir överens om en sådan, chanserna är små, är den tyska regeringen tillbaka på ruta ett. Det som är den riktigt dåliga nyheten är att Donald Trump och hans gäng driver subversiv verksamhet för att stödja CSU, åstadkomma en regeringskris och fälla Angela Merkel. Putin och Trump mot Merkel för att bli av med den som står för stabilitet och kontinuitet i Europa – en mardröm, om de skulle lyckas. Här är länken till Huffington Post:
https://www.huffingtonpost.com/…/angela-merkel-donald-trump…

Tre tankar om Trumps tullar

Trump säger att USAs ekonomiska problem beror på att andra länder behandlar USA som en spargris som man plockar pengar ur. ”We charge a country 0 to sell their goods, and they charge us 25, 50 or even 100 per cent”. Därför ska han nu höja de amerikanska tullarna för att tvinga andra länder att sänka sina tullar, så att USA kan öka sin export och minska sin import.

Detta är ”fake news”. Så här ligger det till:

1. Ja, USA har ekonomiska problem, men Trump missförstår dem. USA har underskott i affärerna med omvärlden.Men underskotten beror inte på att EU, Kanada och Japan tar ut höga tullar på importen från USA. De beror på att den amerikanska konsumtionen är hög vilket i sin tur beror på att amerikanska banker är villiga att låna ut pengar till konsumtion och investeringar.

2. Tullarna i världen är lägre än de har varit i 150 år, enligt en amerikansk think tank, The Peterson Institute. Tullarna för industrivaror från USA till EU är i genomsnitt 1,4 procent och till Kanada 2,1 procent. När företag i EU exporterar till USA är tullnivån på industrivaror i genomsnitt 1,6 procent, företag i Kanada betalar i genomsnitt 1.3 procent – allt enligt WTO. Hur kan Trump tala om 25, 50 och 100 procent? Det kan handla om högre tullar för livsmedelsprodukter. Men det kan också vara så som Paul Krugman, amerikansk ekonom och Nobelpristagare, har sagt. Han tror att Trump uppfattar den moms som läggs på varor som handlas i EU för en tullavgift. Så är det inte – momsen gäller alla varor lika, oavsett om de tillverkas i USA och exporteras till EU, eller om de tillverkas och handlas i EU.

3. Trumps missförstånd har nu lett till att G7, gruppen av sju ledande industriländer, är splittrad. Det bekräftades vid toppmötet i Kanada i veckoslutet. Han tycks föredra att förolämpa vänligt sinnade länder och i stället göra politiska affärer med Rysslands Putin, Kinas Xi Jinping och Nordkoreas Kim Jong-un. I stället för G7, med demokratiskt valda ledare, satsar han på ett G4 med auktoritära ledare.

Hur länge kommer republikanska partiet att stå ut med detta? Och vad kommer de amerikanska väljarna att säga om detta när de i november ska välja ledamöter till senat och representanthus? Senator McCain har redan uttalat sig och sagt att Trump inte talar för USA: “To our allies: bipartisan majorities of Americans remain pro-free trade, pro-globalization & supportive of alliances based on 70 years of shared values. Americans stand with you, even if our president doesn’t”. Hård dom mot en sittande president från en ledande – och levande – person i det republikanska partiet:

Brexit – vad är bäst för Sverige?

Jag var häromdagen inbjuden till en näringslivsorganisation att tala om Brexit. Jag försökte i min presentation svara på frågan ”vad är bäst för Sverige”. Bäst för Sverige är om UK blir kvar i tullunionen och i den gemensamma marknaden. Det skulle dessutom uppfylla det irländska gränsvillkoret. Men min skiss till lösning (se bifogade ppt-presentation), stöter på alla möjliga politiska hinder. Men var har UK för alternativt förslag för att uppfylla villkoret för friktionsfri handel på Irland? Brexit-regeringen har mindre än sex månader på sig att komma fram med en lösning. Klockan tickar ….

Brexit – vad är bäst för Sverige.pdf

Hur klarar arbetsmarknadens parter det ekonomisk-politiska testet?

 

AL Medlingsinst 20 februari 2018

 

 

 

Kommentarer vid Medlingsinstitutets konferens den 20 februari 2018

Tack för den gedigna rapporten om Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017 – mycket informativ, ett gott bevis på hur väl de partsbaserade förhandlingarna fungerar. Det är lätt att förstå att president Macron i Frankrike gärna tar till sig de svenska erfarenheterna nu när han ska formulera en ny fransk modell.

Jag vill kommentera rapporten genom att ställa några frågor. Jag ställer frågorna i egenskap av en nyfiken betraktare, inte som en expert på lönebildning.

Min första fråga är – hur klarar parterna det ekonomisk-politiska testet? Den frågan kan delas upp i tre delar:

  • Stabilitet – bidrar era avtal till samhällsekonomisk balans och stabilitet?
  • Produktivitet – främjar avtalen produktivitet och omställning på arbetsmarknaden?
  • Fördelning – ska avtalen bidra till ökad lönespridning, som en del ser som angelägen, eller ska de bidra till att minska klyftorna?

Eftersom jag var med i skiftet mellan 1980- och 1990-talen när stabiliseringsavtalet räddade den svenska förhandlingsmodellen kan jag med gott samvete säga att industriavtal, medlingsinstitut, märket och allt det andra som ni har gjort befriat oss från den gamla tidens obalanser, inflation.

Trots det vill jag fråga om ni bidragit till samhällsekonomisk balans och stabilitet i övrigt? Vi har nu ett allmänt accepterat stabilitetsmål i den svenska ekonomin, riksbankens mål med 2 procents inflation. Den svenska riksbanken har liksom den europeiska legat under detta mål och tvingats hålla låga räntor och bedriva en kraftfull stimulanspolitik under flera år. Vi befinner oss i en stark återhämtning i hela den europeiska ekonomin, men vi har samtidigt minusräntor.

Ekonomin går bra, räntorna låga – är inte det väldigt bra? Nej, vi kan inte räkna med att ekonomin ska befinna sig i ständig och god tillväxt. Det kommer en nedgång, frågan är inte om utan när. Hur ska en sådan hanteras? I normala tider ska centralbankerna göra en stor insats genom att sänka räntorna. Man brukar säga att det behövs ett utrymme på 300 – 400 punkter för att sänka räntorna och bidra till att hålla emot i nedgången. Det finns inget sådant utrymme varken i Euro-zonen eller i Sverige.

Man kan – för att vara provokativ – säga att arbetsmarknadens parter har varit till föga hjälp. Riksbanken har tvingats vara hyperaktiv och står nu utan ammunition när den goda tillväxten så småningom avlöses av en nedgång – i världen, Europa och Sverige. Jag ska inte ge några goda råd, bara säga att det är hög tid för eftertanke! Är det bra att ha ett hemsnickrat märke eller är det bättre att använda riksbankens stabiliseringsmål och till det lägga förväntad produktivitet?

Den andra frågan handlar om förändringar i relativlönerna för att klara behov inom olika sektorer. Hur ska ni skapa utrymme för sådana förskjutningar och hur ska ni skapa mekanismer inom och mellan organisationerna för att göra sådana förändringar så smärtfria som möjligt?

Den tredje frågan gäller avtalens roll för inkomstfördelningen – ökad lönespridning som starka grupper gärna ser, eller låglönesatsningar och eller höjning av kvinnolönerna?

Låt mig nu växla från lönebildning till inkomstfördelning. Jämfört med de angloxaxiska länderna är inkomstfördelningen mindre utmanande i Sverige, men vi kan se att kurvorna börjar gå isär. Hur mycket av detta kan parterna i framtiden hantera, i ”predistribution”, för att använda ett engelskt uttryck, och hur mycket måste hanteras via politiska åtgärder, ”redistribution”.

Det hör till saken att de ledande internationella organisationerna – IMF, WB och OECD – nu uppmanar regeringarna att ta de växande klyftorna på stort allvar. Växande klyftor är inte bara ett socialt problem, de är också ett ekonomiskt problem, de utgör ett hinder för den ekonomiska tillväxten. Starkt budskap från organisationer som för tio år sedan drev en helt annan linje.

Detta om lönespridning och växande klyftor och om de internationella rekommendationerna är frågor som ni måste ta på stort allvar under de kommande åren.

Låt mig till dessa frågor det ekonomisk-politiska testet, lägga en annan utmaning, den om den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden – i form ”gig”, påhugg och ökad otrygghet.

Detta är den stora framtidsfrågan för er som ska ta den svenska modellen vidare. Det finns inte tid att gå in på den här – jag vill bara lämna över frågan om hur man organiserar arbetslivet i framtiden när arbetstagarna möter en arbetsgivare i form av en digital plattform. Behövs det något helt nytt för att hantera den digitala utvecklingen? Behövs det någon form av social plattform för att matcha de digitala plattformarna.

 

 

 

Brexit – ”engelsmännens fantomsmärta efter ett förlorat imperium”

 

Den slagkraftiga formuleringen fick jag av en god vän, när jag berättade om mitt besök nyligen i Mumbai, Indien, och mina reflexioner om sambandet mellan Brexit och britternas förlust av imperiet.

Om man tror att den nationella självbilden har någon betydelse för hur britterna hamnade i Brexit så är Mumbai en bra plats att studera.  Av allt jag har sett av länder och städer byggda på ett kolonialt förflutet är Mumbai den mest symboliska platsen för det brittiska imperiet, både för dess uppgång och dess fall.

Här byggde engelsmännen en stad med allt av den stil, styrka och utvecklingskraft som gjorde imperiet till världens ledande stormakt under 1800-talet och in på 1900-talet, illustrerad med min video ovan från Victoria Terminus, järnvägsstationen med två miljoner resenärer varje dag och byggnaderna runt om!

Men det var också här som kampen för självständighet från Storbritannien hade sitt centrum, det var härifrån som Mahatma Ghandi med stor framgång bedrev sin kampanj för utträde, exit, ur Samväldet – med civil olydnad, icke-våld och hungerstrejker som framgångsrika metoder.

Finns det någon annan stad i världen som betyder lika mycket för sitt lands ekonomi som Mumbai betyder för Indien?  Mumbai med 18 miljoner invånare utgör mindre än två procent av Indiens befolkning på 1.2 miljarder, men är ett formidabelt centrum för Indiens näringsliv, utrikeshandel och finanser. En fjärdedel av all industriell verksamhet bedrivs här. 70 procent av landet sjöfartsbaserade export och import passerar Mumbais hamn. 70 procent av landets finansiella transaktioner sker här. Landets centralbank finns i Mumbai, inte i New Delhi, och många av de ledande forskningsanläggningarna finns här.

Skulle Mumbai ha blivit detta indiska ekonomiska ”powerhouse” om inte britterna hade byggt upp staden under kolonialtiden?

En nations historiska självbild betyder mycket för hur dess medborgare och politiska ledning förhåller sig till den värld vi möter i dag och i morgon. Vi svenskar var en europeisk stormakt under 1600-talet, men vi förlorade våra besittningar på kontinenten under 1600- och 1700-talen, vi förlorade Finland 1809 och Norge 1905. Det ligger långt tillbaka i tiden, inget som vi påminns om, inget som manar oss att göra om bravaderna.  Seden dess har vi byggt upp en annan självbild, förmågan att utveckla en framgångsrik ekonomi och ge många del i den, ”den svenska modellen”.

Den brittiska självbilden är en annan. Imperiet med brittiska besittningar över hela världen visade på den inneboende kraften i den brittiska samhällsmodellen – med Mumbai som ett lysande exempel.

Imperiet spelade en avgörande roll för utgången både av det första och det andra världskriget: ” Britain Rules the Waves”. Självständighetsprocessen, som tog fart efter andra världskriget med Indiens frigörelse 1947 som det starkaste uttrycket för en ny tid, kunde förenas med ett reformerat samvälde. Den brittiska drottningen blev en samlande figur, ett symboliskt uttryck för en gemensam historia, gemensamma ekonomiska och kulturella intressen, med Oxbridge och andra institutioner som praktiska och sammanhållande uttryck för detta.

Omställningen från ett globalt imperium till att bli en medlemsstat av 28 i EU, har inte varit enkel.

Realisterna inser att de ekonomiska banden till Europa är starka och avgörande för UK; nästan hälften av exporten går till EU27och drygt hälften av importen kommer från EU27.

Drömmarna önskar sig en värld där UK kan återuppbygga sin storhet genom att på egen hand träffa mycket bättre handelsavtal med sina forna kolonier – och alla andra länder – än vad EU kan göra.  De har lyckats övertyga den äldre generationen och de, som missgynnats av strukturomvandling, att allt elände beror på EU, inte på den konservativa regeringens ”austerity”-politik.

De har intalat sig att ett utträde ur EU skulle göra det möjligt att omvandla de nesliga underskotten i frihandeln med EU27 till en blomstrande ekonomi genom att bli än mer global, ”a beacon of free trade for the world”, som entusiasterna inom Brexit säger i sina mest exalterade stunder.

Det kan bli ett smärtsamt uppvaknande.

Så tänkte jag när jag besökte Mumbai. Kanske blev detta ett långsökt samband mellan Mumbai som uttryck för brittisk självbild av en framgångsrik global stormakt och Brexit som en dröm om en ny brittisk storhetsperiod?

Eller är det som min vän sa: “Brexit är engelsmännens fantomsmärta efter ett förlorat imperium”

Grattis, Magdalena!

Magdalena Andersson Finansminister Finansdepartementet Statsråd

Magdalena Andersson Finansminister Finansdepartementet Statsråd

Vill gratulera till Internationella Valutafondens, IMFs, slutsatser om Sveriges ekonomi och om den ekonomiska politik som du är ansvarig för.
IMF slår i sin granskning fast att Sveriges tillväxt är robust och att takten som nya jobb skapas är “remarkabel”, särskilt givet Sveriges redan rekordhöga sysselsättningsgrad. Den starka tillväxten förväntas fortsätta nästa år, stöttad av ett förbättrat omvärldsläge, en expansiv penningpolitik och reformerna i budgeten för 2018.
IMF skriver att de offentliga finanserna går med överskott och att det strukturella sparandet är stabilt, långt över det strukturella underskottet 2014. Sveriges finanspolitiska inriktning “är fortsatt sund och tillåter de automatiska stabilisatorerna att verka fullt ut över konjunkturcykeln”
De anser att budgetpropositionen för 2018 tar itu med sociala mål. Reformerna “stärker den svenska modellen och minskar klyftorna”. IMF stödjer också de förändringar som görs av anställningssubventionerna och anser att de borde göra att fler företag och arbetstagare kan dra nytta av subventionerna.
IMF pekar också på personalbehoven i vård, skola och omsorg framöver givet den demografiska utvecklingen.
IMF trycker också på de risker som finns på bostadsmarknaden och förordar bland annat att det investeringsstöd för hyresrätter som regeringen infört borde expanderas och att förbättrad kollektivtrafik inom arbetsmarknadsregioner skulle förbättra situationen. De förordar också införande av marknadshyror, ett återinförande av fastighetsskatten och att minska ränteavdraget.
http://www.riksbank.se/…/Riksbanken-publicerar-IMFs-utlata…/