Donald Trump på Gotland?

Trump HoburgenLammöron Vamlingbo prästgård 3augusti 2016

De här bilderna tog jag i somras på Gotland, la ut dem på FB och Twitter med nedanstående text och fick stor spridning:

Nej, Donald Trump kom aldrig till Gotland!

Påståendet att Donald Trump skulle ha stått modell för Hoburgsgubben är helt fel. Fake news! Påståendet att Donald Trump skulle ha tappat sin tupé under ett besök i Vamlingbo prästgård är också fake news. Färgen är den samma, stuket likaså. Men det är ingen tupé, det är en vacker gräsväxt, svansfjädergräs, som trivs bland lammöronen i trädgården. Nej, Donald Trump kom aldrig till Gotland. Bäst så!

För 25 år sedan: Rädda bankerna

bryta ny mark xsEfter avregleringen av kreditmarknaden 1985 hade bankerna bedrivit en ansvarslös långivning och 1992 var de nära en kollaps. Den 23 september 1992 var en härdsmälta i det svenska banksystemet omedelbart förestående. Enda sättet att undvika en total kollaps var att staten trädde in med en garanti för att trygga stabiliteten i systemet Skulle den uppgiften klaras återstod mindre än tolv timmar att utforma en av de mest långgående finanspolitiska åtgärder som vidtagits. Det förutsatta dessutom att regeringen kunde träffa en blocköverskridande politisk överenskommelse och säkra en bred politisk majoritet för en bankgaranti. I Memot ”Rädda bankerna” har jag skrivit om dessa dramatiska dagar och om hur det gick till när vi träffade en uppgörelse som undanröjde bankkrisen.

Rädda bankerna.pdf

”How can we understand the times we are living through?”

How can we understand the times we are living through Allan LarssonJag har skrivit”How can we understand the times we are living through?” för att hitta djupare förklaringarna bakom Brexit, Trumps politiska framgångar och andra neo-nationalistiska rörelser.

Min tes är att samhällsutvecklingen går i långa vågor, som kan sträcka sig över 30-40 år. Det vi nu ser är slutet på en av dessa långa vågor, som kan beskrivas som globalisering på nyliberal grund. De bärande teorierna imploderade i finanskrisen och i efterverkningarna av den. Det har skapat ett tomrum, där det saknas bärande teorier som ger riktning och mål för politik och samhällsutveckling. Tomrummet fylls nu med nynationalism, protektionism och främlingsfientlighet, vilket gör tomrummet explosivt. Det är där vi befinner oss. Men varför?

PDF: How can we understand the times we are living through

Min europeiska resa

Min europeiska resaDenna bok handlar inte om London, Berlin, Rom, Bryssel och andra platser jag besökt, utan om en samtidshistorisk resa i ett delat och så småningom återförenat kontinentalt Europa, en bildningsresa. Den handlar också om hur Sverige och Norden söker sin plats i det nya Europa – och hur jag först som journalist rapporterar om Sveriges väg till EU och sedan som politiker medverkade i den svenska ansökan om medlemskap. Jag skildrar också mina år i EU-kommissionen och arbetet med att förverkliga Jacques Delors agenda för sysselsättning och en starkare social dimension. Denna bok är en fristående fortsättning på min första Memo-bok ”Bryta ny mark” som kom ut 2014. Boken kan köpas i bokhandeln eller direkt från förlaget gotlandsboken.se

Bryta ny mark

Bryta ny markDetta är den första av tre Memo-böcker. Den handlar om tiden 1983-1995, om tre stora politiska omprövningar: förnyelsen av arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingens organisation på 1980-talet, stabiliseringsavtalet 1991, som blev ett genombrott för en ny tid av ansvarsfulla löneförhandlingar samt bankgarantin 1992, som förhindrade en bankkollaps. Boken publicerades våren 2014. Finns på bibliotek och bokhandel, om inte kan du beställa den direkt från förlaget gotlandsboken.se

Per T Olsson om böckerna

Per T Olsson skriver i Sydsvenskan om mina två Memo-böcker ”Bryta ny mark” och ”Min europeiska resa”.

”Larsson skriver klart och koncist och utan större åthävor; det märks att han har ett förflutet som journalist. Blygsamheten är sympatisk, men bidrar måhända till att tona ned betydelsen av den period som skildras. Mycket talar för att 1990-talet var ett formativt moment i Sveriges utveckling, ungefär som 1930-talets folkhemsbygge, kohandel och Saltsjöbadsavtal. Fast med delvis andra politiska förtecken”.

Sydsvenskan

I vetenskapens värld

EssJag skriver nu på min tredje Memo-bok, som kommer att ha titeln ”I vetenskapens värld”. Denna bok ska handla om mitt uppdrag som ordförande i Lunds universitet 2004-2012, arbetet med de nya stora forskningsanläggningarna i Lund, den europeiska neutronforskningsanläggningen ESS, som ska vara klar 2019-2020, MAX IV Lab, som invigs 2016 och Medicon Village, som togs i bruk 2012. Boken planeras komma ut våren 2018.

Nu har den dag kommit som vi fruktat

”Nu har den dag kommit som vi fruktat”. Det var under den rubriken jag talade på ABF Stockholm häromdagen om finanskrisen 1992, om den dramatiska dagen och natten när det svenska banksystemet stod inför en total kollaps. Det behövdes en statlig bankgaranti – och en politisk överenskommelse över blockgränserna – för att förhindrade en total bankkollaps.

Läs mer:

Bryta ny mark – Bankkris och bankgaranti – ABF 3 november 2014

Medlingsinstitutet konferens den 3 november 2014 Bryta ny mark

Vad kan arbetsmarknadens parter göra när Riksbanken har gått i väggen?

I början på 1990-talet hade vi åtta procents inflation och praktiskt taget ingen arbetslöshet, i dag har vi åtta procens arbetslöshet och ingen inflation, nu ser vi deflation och stagnation som det stora hotet. Då var det arbetsmarknadens parter som genom stabiliseringsavtalet lade grunden för en sanering av Sveriges ekonomi. Nu måste frågan ställas vad arbetsmarknadens parter kan göra för att förhindra att Sverige sjunker ner i deflation och stagnation? `Den frågan ställde jag vid Medlingsinstiutets konferens häromdagen. Jag sa att jag inte har något svar, men att frågan bör sättas upp på dagordningen för de närmaste månadernas diskussion, publikt, men framför allt inom era organisationer. Ta gärna ett allvarligt samtal med riksbankschefen och be honom förklara hur ni kan hjälpa till!

Läs mer:

Medlingsinstitutet konferens den 3 november 2014 Bryta ny mark

Vad kan arbetsmarknadens parter göra när Riksbanken har gått i väggen?

I början på 1990-talet hade vi åtta procents inflation och praktiskt taget ingen arbetslöshet, i dag har vi åtta procens arbetslöshet och ingen inflation, nu ser vi deflation och stagnation som det stora hotet. Då var det arbetsmarknadens parter som genom stabiliseringsavtalet lade grunden för en sanering av Sveriges ekonomi. Nu måste frågan ställas vad arbetsmarknadens parter kan göra för att förhindra att Sverige sjunker ner i deflation och stagnation? `Den frågan ställde jag vid Medlingsinstiutets konferens häromdagen. Jag sa att jag inte har något svar, men att frågan bör sättas upp på dagordningen för de närmaste månadernas diskussion, publikt, men framför allt inom era organisationer. Ta gärna ett allvarligt samtal med riksbankschefen och be honom förklara hur ni kan hjälpa till!

Läs mer: 

Medlingsinstitutet konferens den 3 november 2014 Bryta ny mark