Johan Pehrson försöker låta som en svensk politiks ”Hulken” ….

… men när jag läser vad han vill, tänker jag snarare på en snögubbe i töväder. Jag har studerat hans del av budgetpropositionen, en skrift på 86 sidor, för att få veta vilka storverk han tänker uträtta.
Jo, ”arbetslinjen ska upprättas”, är hans storslagna målbeskrivning, men han lyckas varken visa att arbetslinjen har brutit samman eller erbjuda någon radikalt ny politik för att återupprätta den förment misskötta arbetsmarknadspolitiken. Tvärtom skriver han att ”det förbättrade konjunkturläget efter pandemin medförde en fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden under 2022. Sysselsättningsgraden ökade och arbetslösheten minskade … utflödet till arbete från både jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar och etableringsprogrammet ökade jämfört med föregående år”.
Det låter inte som om Johan Pehrson tagit över en sammanbruten ”arbetslinje” som han nu med all kraft ska återupprätta. Det finns inte heller några förslag till nya storstilade insatser inför den ekonomiska kris, som finansministern beskriver. Han har två konkreta åtgärder:
– Den ena är att etableringsjobben för långtidsarbetslösa och unga nu kan börja genomföras 2024. Det är ett resultat av avtal mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv, uppbackad av den förra regeringen och godkänd av EU-kommissionen. Vad Johan Person gjort var att försena genomförandet ett år. Inte mycket att skryta med!
– Det andra som sker är att andra åtgärder nu fasas ut, en neddragning med ett par miljarder i aktiva åtgärder. Knappast något som bidrar till att öka arbetsmarknadspolitikens förmåga och ”återupprätta” arbetslinjen. Tvärtom. Det ska vägas upp av ökade resurser inom utbildningspolitiken, där regeringen fortsätter den uppbyggnad av yrkeshögskola och yrkesvux som den förra regeringen bedrev, även om takten i uppbyggnaden växlas ner och folkhögskolorna glöms bort.
Alltså: inga nya satsningar trots stora behov av insatser, pengamässigt en överflyttning av pengar från arbetsmarknads- till utbildningspolitik, färre som får hjälp att komma in på arbetsmarknaden.
Förra året blev Johan Pehrson känd för uttalandet ”man säger en sak före valet, en annan efter valet”. Nu är han ministern som säger att ”arbetslinjen ska upprättas”, men som i praktiken rustar ner arbetsmarknadspolitiken.

Om du vill behålla minnet, ska du lära dig ett nytt språk, sa professorn! – 27 augusti 2023

Han borde veta, eftersom han forskat på området. Han lärde mig att språkcentrum finns på den plats i hjärnan, där minnesförlusterna först uppstår. Att lära ett nytt språk, håller hjärnan i gång och motverkar minnesförluster.
Jag bestämde mig för att lära ett nytt språk; det skulle vara ett vackert språk i ett land rikt på kultur och med god mat och goda viner. Ja, du har redan gissat mitt val av språk: italienska. Jag har varit på gång flera gånger, men det har alltid kommit något annat emellan. Men nu ska det bli av. Denna vecka har Carina och jag varit inbjudna till goda vänner i Toscana, vilka behöver hjälp med trädgården, när de är på annan ort. Så efter förmiddagens trädgårdarbete, italiensk lunch och spansk siesta, har jag läst, räknat och skrivit italienska ord och meningar. Ett litet smakprov på detta vackra språk. Har det hjälpt mig att minnas bättre? Det räcker nog inte med en veckas lågintensiv språkträning, men det gav mersmak. Nu gäller det att hålla i och hålla ut!
Jag fick ny och bekräftande information om detta när jag sökte forskarrapporter om demens. Jag hittade en artikel från Glasgow Memory Clinic ”Kan språkinlärning hjälpa till att förebygga demens?”
Du hittar artikel på facebook gruppen Vi som vill minnas bättre https://www.facebook.com/groups/228445933379968/

Så vill vi utveckla public service – läs Christina Jutterströms tal på TV-dagarna 2023 – 25 augusti 2023

I veckan har TV-dagarna 2023 genomförts. Där medverkade både Göran Hägglund, regeringens utredare av public service och Christina Jutterström, ledare för Oberoende Public Service. Hela Christins tal i länken nedan, här några punkter ur hennes tal:
Förändring för att verka i en ny tid. . Föreningen Oberoende Public Service(OPS) är en partipolitiskt oberoende förening, som ska arbeta fram och påverka utredningen med ett verklighetsförankrat visionärt förslag på hur radio och tv i allmänhetens tjänst borde fungera i en ny tid. Vi är alltså inte till för att bevara public service (PS) som det är idag, vi vill bidra till ett livskraftigt PS i en föränderlig tid. Men då krävs en del rejäla förändringar i tillståndet för radio och tv i allmänhetens tjänst.
Vår utgångspunkt. Vi anser inte att public service ska definieras utifrån den kommersiella medievärlden, som allt oftare sker idag och används även i de nya direktiven. Flera partier anser att public service enbart ska producera det som de kommersiella bolagen inte gör. Vi menar i stället att public service ska utformas efter vilken roll PS spelar för individen, för landets medborgare, och för samhället. Det behövs fortsatt ett stort och brett innehåll, alla genrer, för att PS ska synas i mängden. Däremot diskuterar vi gärna kvantiteten program och tjänster från PS-företagen. Ett brett PS behövs dessutom för att svenska upphovspersoner, kreatörer och artister ska få plats och verka. Kom också ihåg att vi är ett litet land med ett litet språk, som vi vill slå vakt om.
Oberoendet. Frågan om oberoendet finns inte ens nämnt i direktiven till den statliga utredningen. Vi inom OPS prövar nu en förändring där oberoendet stärks genom att ägarstiftelsen ska består av aktade mediekunniga personer, av jurister, kulturpersoner. I dag utses personerna av staten. Vi diskuterar om det finns andra sätt att också utse den viktiga ägarstyrelsen. Allt för att stärka företagens oberoende. Vi ser nämligen vad som hänt i ett par EU-länder där nationalistiska populistpartier fått makten. De har omedelbart lagt PS under regeringen och styr innehållet.
Finansiering. Måste vara säkrad för hela tillståndsperioden. Krävs stark finansiering för att PS ska stå sig i den hårda konkurrensen.
Organisation. Komna så här långt i vårt arbete inom OPS lutar vi åt ett samlat starkt public serviceföretag med fortsatt brett utbud och med ett stärkt oberoende gentemot politiska, ekonomiska och andra maktsfärer. Detta är viktigare än någonsin i en tid av stor osäkerhet hemma och i världen och dessutom en värld fylld av falska nyheter. Medborgarna/publiken har därtill förklarat att de önskar och har förtroende för ett sådant public service. Det är också bra för samhället i stort och för bevarandet av vår liberala demokrati.

Jag satsar en slant på att Carl B tog beslutet på egen hand! – 19 augusti 2023

Jag känner Carl B Hamilton från den tid han arbetade för Ann Wibble på 1990-talet, en seriös person, liberal, men fångad i den tidens nyliberala våg. Hans uttalande om SD blev ”knas”, men det var bara en bekräftelse på att Liberalerna befinner sig i en omöjlig position. Jag satsar en slant på att Carl B tog beslutet om att lämna riksdagen på egen hand. Han har insett att Liberalerna som stödparti till SD är slutet för Liberalerna som parti. Han vill inte ägna sina bästa år, 77plus, åt att i riksdagen legitimera SD och kompromettera liberalismen!
F

Nato- medlemskapet – hur förbereder Sverige nästa fas? 13 augusti 2023

Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato byggde på Rysslands brott mot den europeiska säkerhetsordningen, övergreppet på Ukraina och hotet mot Finland och andra grannländer.
Låt oss anta att Sverige i höst formellt blir medlem i Nato och att vi kan få slut på bugandet för Turkiet. Inträdet i Nato är därmed slutet på en fas och början på en annan fas. Jag vill med intresserade/experter i fb-kretsen diskutera två frågor om denna nya fas:
1. Hur ska Sverige finansiera sina åtaganden om 2 procent av BNP till försvarsändamål?
Jag ser en stor risk i att den breda enighet som har rått om medlemskapet kommer att hotas när beslut ska fattas om en långsiktig finansieringsplan. Hotet har sin grund i regeringens planer att finansiera upprustningen – och skattesänkningar! – genom att svälta ut regioner och kommuner, dvs tvinga dessa att skära ner i sjukvård, skola och omsorg. Detta sker redan i år och nedskärningar kommer att bli än mer brutala under det kommande året! Upprustning av försvaret och nedrustning av välfärden leder oundvikligen till politisk konflikt; regeringen underminerar därmed den enighet som uppnåddes förra året om Nato-medlemskapet. Det behövs en blocköverskridande överenskommelse om att finansiera både välfärden och upprustningen.
2. Hur kommer den svenska internationella säkerhetspolitiken i alla andra avseenden än försvarssamarbetet att utformas?
Nato-medlemskapet lägger inte hinder i vägen för en aktiv utrikespolitik. Ett NATO-land kan utveckla en egen utrikespolitisk profil inom ramen för alliansen. Element kan vara en aktiv biståndspolitik, miljö/klimatpolitik, en hållbarhetsprofil , en drivande FN-politik och insatser för MR och internationell medling. Ta Norge som ett närliggande exempel, som bedrivit en aktiv internationell politik, bland annat Oslo-processen! Vad har den svenska regeringen – och den socialdemokratiska oppositionen – för planer för den tid som väntar efter det att Ryssland har uttömt sin militära kraft, underminerat sin ekonomi och sitt politiska system. Hur vill vi se en ny europeisk säkerhetsordning? Vad kan de nordiska länderna göra tillsammans? Vad kan Sverige erbjuda? Det behövs ett nytt fokus, en djup analys och en bred debatt för att formulera en ny politik för säkerhet och avspänning i Europa. Den kan inte vänta till dess det ryska sammanbrottet är ett faktum. Vem tar initiativet till en sådan analys och debatt?
Foto: Anders Wiklund, TT

Årets Gotland Runt vandring med barnbarnen – i sällskap med kor och hägrar! – 20 juli 2023

Vi har nu kommit till Faludden på vår vandring runt Gotland – vi fick gott sällskap av betande kor på de torra strandängarna. Och från fågeltornet kunde vi se två ägretthägrar, vita fjädrar, långa ben, eleganta. En ovanlig gäst som blivit allt vanligare på Gotland under senare år. Vi avslutade vår vandring på traditionellt sätt med glassfest på Hamra krog och ett parti boule! PS. Min fågelkunnige granne Lars Anmark hälsar att ägretthägrarna häckar numera på ön och får fram flera ungar varje år

Kors i taket – med ”farfarsboken” till Bokmässan i Göteborg! – 17 juli 2023

Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig, när min bror och jag för ett
par år sedan började skriva en bok för barnbarnen. Men så blir det! Torsdag
den 30 september och fredag den 1 oktober kommer jag till Bokmässan för att
signera ”Från farfar och farmors tid – till vår tid”. Tack, Eva Månsson,
Isaberg Förlag, som ger ut boken och som ger mig plats i förlagets monter på
mässan!
Vi har under sommaren på Gotland samarbetat med vår grafiska formgivare
Helena Duveborg. Vi har gjort klart bilder och bildtexter och är nu beredda att lämna manus till förlaget! I mitten av september ska boken vara klar. Då blir det först ett eget ”boksläpp” för barnbarnen. Sedan blir det Bokmässa i Göteborg!

Nato-medlemskap: Nödvändigt, men inte önskvärt – 16 juli 2023

Många jublar över det svenska medlemskapet i Nato, andra kritiserar beslutet att ge upp den säkerhetspolitik, som har hållit Sverige utanför två världskrig. Jag anser för min del att det svenska medlemskapet i Nato var nödvändigt av två sammanhängande skäl.
• Det ena skälet är uppenbart: Rysslands krig mot Ukraina och den europeiska säkerhetsordningens sammanbrott.
• Det andra skälet är Finlands beslut att ansluta sig till Nato och därmed flytta Natos östgräns från den norska gränsen till den finska gränsen i öster.
Sveriges säkerhetspolitik har under 75 år varit sammanflätad med den finska säkerhetspolitiken. När de nordiska länderna 1948-49 planerade att skapa ett nordiskt försvarsförbund kom Finlands anslutning att blockeras av Sovjetunionen. Det tvingade de nordiska länderna att ge upp planerna på ett försvarsförbund. Norge och Danmark anslöt sig till Nato, medan Sverige och Finland bildade en neutral zon mellan Nato och Warszawapakten. Finska presidenter skötte relationerna med Sovjetunionen på diplomatisk väg med stor skicklighet under svåra tider; Finland var det enda grannlandet till Sovjet, vilket kunde upprätthålla demokrati och en öppen ekonomi. Efter hand ökade frihetsgraderna för Finland. Efter Sovjetunionens sammanbrott och tillkomsten av den europeiska säkerhetsordningen kunde Finland tillsammans med Sverige gå in i EU 1995.
Det ryska anfallet på Ukraina och hotet mot andra länder i regionen ändrade allt. Den finländska statsledningen drog slutsatsen att det som gällt under 75 år i relationen mellan Finland och Sovjetunionen/Ryssland inte längre gäller. Inget land kan lita på ett Ryssland som styrs av en åldrande, aggressiv och korrupt statsledning med imperialistiska ambitioner. Därför var anslutning till Nato ett nödvändigt steg. Detta var också det starkaste skälet till att Sverige valde samma väg – nödvändigt i den värld som vi nu lever i och med den roll som Sveriges och Finlands säkerhetspolitik har spelat. Detta bör de högljudda kritikerna av svenskt medlemskap i Nato betänka.
Nödvändigt, men inte önskvärt, skrev jag i rubriken. Med det menar jag att jublet ”Äntligen Nato” är malplacerat. Det låter som om man nu jublar över att Ryssland äntligen visat att det är ett aggressivt och imperialistiskt land som satt igång ett krig som gör att Finland och Sverige måste ge upp vår säkerhetspolitik, rusta upp och ansluta oss till Nato. Det finns inget önskvärt i det krig som Ryssland startat, inget önskvärt i att kriget fortsätter, ett krig som Ryssland inte kan vinna. Inget ”äntligen”. Det som är önskvärt är att Ryssland kan drivas ut ur Ukraina, att fredsförhandlingar kommer till stånd och att Ukraina kan byggas upp, att de ryska krigsförbrytarna kan gripas och skickas till Haag för att åtalas för krigsbrott. Och att en ny europeisk säkerhetsordning kan komma till stånd. Det kommer att ta tid men det är för den framtiden, som vi ska reservera ordet ”äntligen”.
Det är det jag menar när jag skriver att svenskt medlemskap i Nato är nödvändigt, men inte önskvärt.

Hade försvarsberedningen för bråttom?

”Ett aggressivt Ryssland, med såväl förmåga som vilja att föra krig under lång tid, bör således utgöra den huvudsakliga grunden för utvecklingen av det svenska totalförsvaret”. Så skriver Försvarsberedningen i sin rapport ”Allvarstid”, sidan 93, avlämnad dagarna före midsommar.
Vilken slutsats hade Sveriges främsta säkerhetspolitiska experter, bilden, dragit om de väntat ett par veckor och analyserat Wagner-arméns kuppförsök?
Jag tar fasta på den brittiske försvarsministern Ben Wallace kommentar att den misslyckade revolten ”had exposed a weakness in Russia´s defence and how threadbare Russians reserve forces now are” (BBC). Jag ser två tänkbara, alternativa tillägg till försvarsberedningens slutsatser:
Alternativ 1. Det finns starka skäl att räkna med att den ryska statsledningen kommer att tvingas ägna sig åt ett växande internt motstånd och att förmågan att under lång tid föra krig i Ukraina har försvagats.
Alternativ 2. Det finns starka skäl att räkna med att den ryska statsledningen kommer att öka aggressiviteten utåt och repressionen inåt.
Vill gärna höra mina fb-vänners kommentarer till dessa två alternativa tillägg till ”Allvarstid”!

”Vi som vill minnas bättre” – 20 juni 2023

När man börjar se sämre, finns det läsglasögon att köpa. När man börjar höra sämre, finns det hörsel-apparater. Men vad gör man när man börjar minnas sämre? Finns det några minnesappar? Eller måste var och en skapa sina egna rutiner för att bli påmind?
Jag skulle gärna vilja höra hur ni gör, ni som ibland glömmer av ett namn på en person eller en tid som ska passas. Jag har därför startat en fb-grupp ”Vi som vill minnas bättre”. Om du är intresserad att följa diskussionen och om du vill bidra med dina goda råd, är du välkommen. Jag har som inledning lagt ut några av mina minnesrutiner. Med förhoppning att få mångfaldigt tillbaka!
För dig som inte vill gå vägen över ”Minnes-gruppen”, lägger jag ut mina rutiner här:
1. Min göra-lista
Detta är det bästa sättet att komma ihåg – en handskriven lista med
– veckans kommande möten/resor/engagemang,
– telefonsamtal som ska ringas
– mail som ska skrivas
– dokument som ska skrivas
– trädgårdsarbete och annat som ska utföras
Denna lista skriver jag för hand, jag prickar av det som jag gjort och skriver om listan var och varannan dag för att påminna mig om vad som ska göras. När jag skriver om får jag anledning att planera det som ska göras – idag eller kommande dagar. Förutom nyttan av att hålla reda på vad jag ska göra, har listan förtjänsten att jag känner mig nyttig när jag kan stryka ut något på listan.
2. Flagga på mail som ska besvaras
Jag sätter numera flagga på alla mail, som jag ska göra något åt, t ex att besvara. Det ger mig en aktuellt -göra lista för mina kontakter. Utan den skulle jag tappa bort väldigt mycket av det som jag vill göra eller som jag har skyldighet att göra.
3. Datorn som minne
Jag använder datorn som kom-ihåg när det gäller namn och åtaganden. Jag har ibland/ofta svårt att få fram namnet på en person som jag känner väl och kan se framför mig. Jag går då in på datorn och söker på email – sända och mottagna – jag kan då söka t ex på KTH eller Skanska och få upp personer som jag haft kontakt med i dessa företag. Fungerar i 90 procent av fallen.
4. Mobilen för påminnelse till mig själv
En god idé eller en ny göra-sak som kommer upp i huvet försvinner snabbt, om jag inte skriver ner den. Sådant kommer ofta upp på morgonen när jag vaknat och tänker på dagen som kommer. Då skriver jag i mobilen i ett mail som jag adresserar till mig själv. Då kommer denna ide/göra-sak upp när jag läser inkommande mail i datorn och jag kan markera med flagga för senare åtgärder – eller åtgärdas omedelbart.
5. Personer som påminnelser till ord som jag inte kommer ihåg.
Eftersom jag ägnar en del tid åt trädgård och växter behöver jag att ordförråd för detta. Men mycket av dessa växter har kommit in sent i mitt åldrande liv, och närminnet har inte alltid plats för sådant. Jag har därför utvecklat en teknik för att knyta växter och trädgård till namn, som regel i familjen, för att snabbt få fram växters namn. Så tex är Love min påminnelse för lavendel (Love, ”lav”, lavendel), Petter är påminnelse för petunia, och Magnus för magnolia. Per för pergola etc. Ska bygga upp ett litet lexikon för detta!
6. Fler rutiner för att minnas?
Kommer att behöva fler rutiner – tacksam för goda råd! Hur gör du?
Här är länken till gruppen Vi som vill minnas bättre https://www.facebook.com/groups/228445933379968