Fyra frågor till Christina Jutterström, ledare för Oberoende Public Service som höll ett forskar-seminarium, vilket kan ses på SVT Play (länk längts ned i detta inlägg) – 1 juni 2023

1. Vad överraskade dig mest i de presentationer som forskarna gjorde på seminariet?

Christina: Det som gjorde störst intryck på mig var professorn och filosofen Sofia Näsströms föreläsning om public service roll i den liberala demokratin. Public service bär upp demokratins grundval, fastslog hon. Demokratin behöver en återkommande plats där diskussionen kan äga rum om vad som behöver göras i vårt samhälle. Demokratin behöver ritualer, platser och den platsen ska public service stå för. Näsström konstaterade att i den ovissa tid vi lever behöver gamla sanningar omprövas. Det måste ske i en öppen debatt. För den debatten är ett oberoende och brett public service den enda säkra plattformen, enligt henne. Jag hoppas många framöver ska lyssna till Sofia Näsström, som också ville göra publiken uppmärksam på de många små stegen som nu tas i politiken också i Sverige mot ett mer auktoritärt sätt att styra.

2. SVT och SR fortfarande i topp som viktigaste nyhetskällorna. Är det en generationsfråga? Var hittar unga människor information om vad som sker?

Christina: Generellt står sig både SVT och SR mycket bra när det gäller att vara människors nyhetskällor. SVT ligger i topp som nyhetskälla (50 procent), följt av SR och TV4. Pandemi och krig har också allmänt ökat människors intresse att ta till sig nyheter. När det gäller unga och unga vuxna tar de flesta del av nyheter i en kombination av professionella och sociala medier. Ju yngre de är desto mer använder de sociala medier för sin nyhetskonsumtion. Facebook ligger fortfarande i topp, men Instagram ökar och är nästan ifatt. Den kinesiska plattformen TikTok används generellt i liten utsträckning – utom av de mellan 15-24 år. 25 procent av de unga har TikTok som sin huvudkälla för nyheter.

3. Tre år av stora nyhetshändelser – pandemin, Rysslands krig i Ukraina, svensk valrörelse – hur har dessa händelser påverkat det svenska folkets tilltro till public service?

Christina: Tilltron till traditionella medier har ökat under senare år. I topp ligger SVT, som 77 procent (enligt SOM-institutets mätning) av befolkningen har förtroende för, tätt följt av SR. Förtroendet för dagstidningarna ligger på ca 50 procent. De drygt 20 procent av befolkningen som inte visar förtroende för public service-företagen består till stor del av personer som politiskt ligger långt till höger. Intressant är ändå att 44 procent av personer som uppger sig rösta på Sverigedemokraterna har förtroende för SVT och SR, en något högre siffra bland moderata väljare. SOM-institutet har också i sin senaste undersökning frågat om de tillfrågade vill ha ett smalt public service, alltså ett public service utan framför allt sport och underhållning. Den statliga utredningen om public service framtid har ju i uppdrag att pröva ett public service utan sport och underhållning. Endast 12 procent ville ha ett smalt public service i SOM-undersökningen.

4. Vad är det som motiverar dig att engagera dig i Oberoende Public Service? Du skulle ju kunna leva ett lugnt liv i stället för att stå i centrum för den stora bataljen om radio och TVs oberoende och uppdrag?

Christina: Min drivkraft i det här arbetet är en stark tro på att snart 100-åringen public service med sin bredd i uppdraget och sitt oberoende från politiska, ekonomiska och andra maktsfärer fortsatt har en otroligt viktig roll att spela när det gäller att ge information, utbilda och underhålla svenska folket. I den turbulenta tid vi lever i med krig, spridning av falska nyheter och allmän osäkerhet, behöver vi som medborgare en trovärdig mediekälla där man kan få både trovärdiga nyheter, kunskap och bli underhållen. Sen är det otroligt viktigt att public service-företagen klarar att utvecklas i takt med tiden, att de gör ett relevant, viktigt och intressant innehåll för nya generationer och finns på alla de plattformar där publiken finns. Om den statliga utredningen kommer att ge SVT och SR de villkor och resurser som krävs för detta vet vi ännu inte. Men vi som arbetar i föreningen Oberoende Public Service har lovat att vi ska arbeta fram ett visionärt alternativt för ett framtida public service, som vi vill ska vara attraktivt för både våra och andras barn och barnbarn. Med den visionen ska vi påverka den statliga utredningen och naturligtvis sprida den till allmänheten.