Ny riksbankschef – vad kommer han att betyda för din ekonomi?

Erik Thedén heter vår nya riksbankschef – vänj dig vid namnet och bilden, han kommer att hänga med länge! Han tillträder i en tid när mycket står på spel för hushållens och för Sveriges ekonomi. Han har, som jag ser det, tre viktiga vägval att göra, som alla berör din ekonomi:

1. Ska han hålla uppe inflationsförväntningarna – eller ska han säga att inflationen är på väg ner?

Riksbankens beslut om räntor och andra penningpolitiska åtgärder styrs av förväntningar om hur inflationen utvecklas på ett-två års sikt. Vi har bakom oss ett år med snabbt stigande inflation. Men nu är den på väg ner i USA, i Europa och i Sverige. Här hemma har arbetsmarknadens parter visat stort ansvar i starten av avtalsrörelsen. Inflationen kommer att vara nere mot 2 procent i slutet av 2023. Kommer Erik Thedén att ta fasta på det nya eller ska han fortsätta i Stefan Ingves hjulspår och hålla liv i inflationsförväntningarna ?

2. Ska han höja räntan ytterligare eller säga att det får vara nog nu?

Stefan Ingves signalerade under hösten att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan under 2023. Förväntningarna är att det kommer att ske ytterligare två höjningar innan riksbanken anser att inflationen är under kontroll. Om Erik Thedén fortsätter på den vägen, kommer ekonomin att backa och arbetslösheten att öka; byggindustrin som svarar för 11 procent av BNP går redan på knäna. Är det rimligt med en sådan räntepolitik, om inflationen redan är på väg ner mot 2 procent i slutet på året?

3. Ska han hålla fast vid inflationsmålet 2 procent eller skapa mer utrymme för räntepolitiken?

I snart tre decennier har centralbankerna världen över haft som mål att hålla inflationen på 2 procent eller därunder. Under ett tiotal år har bankerna drivit en 0-räntepolitik för att få upp inflationen till 2 procent. Det har drivit upp fastighetsvärden och förmögenheter. I den internationella diskussion ifrågasätts nu detta mål. En som gjort det är Olivier Blanchard, tidigare chefsekonom för IMF. Han menar att ett lågt inflationsmål begränsar centralbankernas handlingsutrymme. Han vill hellre se ett nytt 3-procents mål, som ger centralbankerna mer handlingsutrymme och undvika 0-räntor. Jag tycker att riksbankschefen allvarligt bör fundera på den frågan!

För den som vill grotta ner sig i frågor om inflationsmål, räntepolitik och inflationsförväntningar lägger jag, nedan, in länkar till Olivier Blanchards artikel i Financial Times, till Riksbankens rapport om penningpolitiken i november 2022 och till en artikel om vad som händer i byggindustrin:

Foto: Lars Pehrson/TT