Nato- medlemskapet – hur förbereder Sverige nästa fas? 13 augusti 2023

Sveriges beslut att söka medlemskap i Nato byggde på Rysslands brott mot den europeiska säkerhetsordningen, övergreppet på Ukraina och hotet mot Finland och andra grannländer.
Låt oss anta att Sverige i höst formellt blir medlem i Nato och att vi kan få slut på bugandet för Turkiet. Inträdet i Nato är därmed slutet på en fas och början på en annan fas. Jag vill med intresserade/experter i fb-kretsen diskutera två frågor om denna nya fas:
1. Hur ska Sverige finansiera sina åtaganden om 2 procent av BNP till försvarsändamål?
Jag ser en stor risk i att den breda enighet som har rått om medlemskapet kommer att hotas när beslut ska fattas om en långsiktig finansieringsplan. Hotet har sin grund i regeringens planer att finansiera upprustningen – och skattesänkningar! – genom att svälta ut regioner och kommuner, dvs tvinga dessa att skära ner i sjukvård, skola och omsorg. Detta sker redan i år och nedskärningar kommer att bli än mer brutala under det kommande året! Upprustning av försvaret och nedrustning av välfärden leder oundvikligen till politisk konflikt; regeringen underminerar därmed den enighet som uppnåddes förra året om Nato-medlemskapet. Det behövs en blocköverskridande överenskommelse om att finansiera både välfärden och upprustningen.
2. Hur kommer den svenska internationella säkerhetspolitiken i alla andra avseenden än försvarssamarbetet att utformas?
Nato-medlemskapet lägger inte hinder i vägen för en aktiv utrikespolitik. Ett NATO-land kan utveckla en egen utrikespolitisk profil inom ramen för alliansen. Element kan vara en aktiv biståndspolitik, miljö/klimatpolitik, en hållbarhetsprofil , en drivande FN-politik och insatser för MR och internationell medling. Ta Norge som ett närliggande exempel, som bedrivit en aktiv internationell politik, bland annat Oslo-processen! Vad har den svenska regeringen – och den socialdemokratiska oppositionen – för planer för den tid som väntar efter det att Ryssland har uttömt sin militära kraft, underminerat sin ekonomi och sitt politiska system. Hur vill vi se en ny europeisk säkerhetsordning? Vad kan de nordiska länderna göra tillsammans? Vad kan Sverige erbjuda? Det behövs ett nytt fokus, en djup analys och en bred debatt för att formulera en ny politik för säkerhet och avspänning i Europa. Den kan inte vänta till dess det ryska sammanbrottet är ett faktum. Vem tar initiativet till en sådan analys och debatt?
Foto: Anders Wiklund, TT
0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *