Jo, Johan Pehrson hade rätt – ett budskap före valet, ett annat efter valet
Före valet var budskapet samstämt: ”Sverige är på fel väg”. Vad säger de
nya ministrarna nu då? Jag har gått igenom delar av budgetpropositionen –
som omfattar 2659 sidor – för att se vad man nu säger. Jo, Johan Pehrson
hade rätt – nu har fakta hunnit i fatt ministrarna och de käcka påståendena
har nyanserats en hel del:
Finansminister Elisabeth Svantesson skriver att ”tillväxttakten första
halvåret 2022 var förhållandevis god”, att BNP under andra kvartalet växte
över det historiska genomsnittet (2000-2021). Hon skriver att ”tillväxten
fortsatt var god även tredje kvartalet”. Hon prisar den offentliga sektorns
finanser. De är ”robusta”, överskottsmålet kommer att nås och bruttoskulden
är fortsatt låg. Hur stämmer detta med påståendet att Sverige var på fel
väg, Elisabeth Svantesson?
Näringsminister Ebba Busch skriver att ”det svenska näringslivets
innovationsförmåga och förnyelse bedöms som fortsatt god”, vilket exempelvis
återspeglas i att företagens utgifter för forskning och utveckling ökat
märkbart sedan 2018. Hon framhåller också att de insatser som regeringen
(den förra) genomfört inom områdena ramvillkor, innovation och
entreprenörskap ”har bidragit till att stärka den svenska konkurrenskraften
och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag”. Hur
stämmer detta med påståendet att Sverige var på fel väg, Ebba Busch?
Johan Pehrsson, arbetsmarknadsministern, konstaterar att antalet
sysselsatta var högre i slutet av 2021 än innan pandemin och att den
positiva sysselsättningsutvecklingen har fortsatt under första halvåret
2022. Han noterar att sysselsättningsgraden ökade snabbare bland utrikes
födda och särskilt bland utrikes födda kvinnor, ”Sysselsättningsgraden bland
utrikes födda kvinnor är högre i Sverige jämfört med genomsnittet bland
utrikes födda kvinnor inom EU”. På tal om den höga ungdomsarbetslösheten
skriver han att över hälften av de unga som klassas som arbetslösa är
samtidigt heltidsstuderande som söker arbete. I gruppen unga arbetslösa
heltidsstuderande anser sig ungefär 9 av 10 personer som studerande på
heltid och inte som arbetslösa i första hand. ”Exkluderas de
heltidsstuderande arbetssökande från gruppen arbetslösa är
ungdomsarbetslösheten endast hälften så hög”. Hur stämmer detta med
påståendet att Sverige var på fel väg, Johan Pehrson?
Till och med justitieminister Gunnar Strömmer, som ansvarar för regeringens
mest profilerade område, har blivit mer nyanserad. Han skriver att
”brottslighetens omfattning är svår att beskriva på ett heltäckande sätt och
den sammantagna brottsutvecklingen är inte helt entydig. Antalet anmälda
brott 2021 minskade jämfört med åren dessförinnan”. Han konstaterar också
att ”utsattheten för brott mot både person och hushåll minskade enligt NTU
2021″. I propositionen redovisar han vad som hänt med 19 så kallade
tillkännagivanden från riksdagen till (den förra) regeringen, dvs krav på
skärpa åtgärder eller insatser. I samtliga 19 fall noterar (den nya)
regeringen att ”tillkännagivandena är tillgodosedda och slutbehandlade”.
Det är framtiden vi ska oro oss för. ”Prognosen för svensk ekonomi är
dyster, och det finns betydande risker för att utvecklingen blir sämre”,
skriver finansministern. Den stora testfrågan för regeringens politik blir
därför om den kan upprätthålla – till och med höja – tillväxten,
konkurrenskraften och sysselsättningen. Och att se till att anmälda brott –
och utsattheten för brott – fortsätter att minska.
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!