Sveriges säkerhet: en storslagen plan har slagits i spillror

Det var säkerhetspolitiken som skulle bygga upp regeringen Kristersson position, internationellt och nationellt. Så lät det när regeringen tillträdde 2022. En kvartett bestående av statsministern, en säkerhetspolitisk rådgivare, utrikesministern och försvarsministern – i den ordningen – skulle leda detta arbete. Den säkerhetspolitiska rådgivaren fick rollen som överrock till utrikes- och försvarsministrarna. Efter halva mandatperioden ligger denna plan i spillror.

Först försvann utrikesminister Tobias Billström efter oenighet med statsministern och den säkerhetspolitiska rådgivaren – om utrikespolitik och utnämningar. Nu har falluckan öppnat sig även för den säkerhetspolitiske rådgivaren, Henrik Landerholm. Fall på eget grepp.

Nu är det bara försvarsminister Pål Jonson och Ulf Kristersson kvar sedan den säkerhetspolitiska kvartetten utsatts för två sprängningar. Frågan är: Hur mycket skada har drabbat den nationella säkerheten? Och hur stor politisk skada har statministern lidit?

För en utomstående betraktare är försvarsminister Pål Jonson den som har fortsatt högt förtroende. Statsministern däremot har visat att han inte har kraft att hantera interna kriser i regeringen. Både Billströms avgång och Landerholms avgång visar på svaghet. Hur ska vi kunna lita på att Ulf Kristersson har kraft och kapacitet att hantera en internationell kris?

Det är illa nog. Men den större frågan är om Sveriges säkerhet har skadats av det som hänt. Den frågan har två dimensioner. Den första är hur regeringar och säkerhetstjänster i andra länder ser på Sverige, den svenska regeringen och statsminister Ulf Kristersson.

Den andra är hur mycket som andra länder – vänligt eller ovänligt sinnade länder -har fått insyn i Sveriges mest känsliga politiska arbete. Det är den kvarlämnade mobilen på ungerska ambassaden, som är det stora svarta hålet i Sveriges nationella säkerhet, symbol för hur en storslagen plan har slagits i spillror. Foto: Roger Turesson, Dagens Nyheter