Is i magen, riksbankschefen – 30 januari 2023

Vilken väg ska den nye riksbankschefen välja – att bekämpa förra årets inflation eller konstatera att årets inflation är på väg ner mot två procent mot slutet av året? Det finns stor risk att det blir en ytterligare höjning (”path dependence”). Men tunga fakta talar emot ett sådant beslut.

Här är tre skäl varför riksbankschefen och hans kolleger i direktionen bör ha is i magen:

1. Förra årets inflation var en följd av utifrån kommande prishöjningar, framför allt på energi, transporter och livsmedel. De senaste prognoserna visar att energipriserna faller och att fjolårets inflationsbubbla nu pyser ut.

2. Fastighetsmarknaden var det enda område där vi hade en inhemsk inflation. Där har Riksbankens räntehöjningar redan haft stor effekt; fastighetsmarknaden som var het för ett år sedan är nu kylslagen. Fastighetspriserna sjunker, byggandet faller , den ekonomiska aktiviteten bromsas upp.

3. Vi har inte – och har inte haft – någon lönekostnadsinflation. Tvärtom. Reallönerna har fallit kraftigt. Parterna på arbetsmarknaden visar stort ansvar och bidrar till att inflationsmålet kan uppnås. En ytterligare räntehöjning skulle bara få till effekt att den väntade lågkonjunkturen fördjupas och ekonomin försvagas. En räntehöjning i detta läge kan inte ses som något annat än en misstroendeförklaring mot regeringens politik – trots finansministerns uttalande om ”en milt åtstramande finanspolitik”.

Den 8 februari har Riksbanken räntemöte, den 9 februari får vi veta beslutet.