ESS: Så erövrade Sverige det sista fästet, Elysée-palatset!
Nu när Kung Carl XVI Gustaf och President Macron har invigt en del av ESS i Lund vill jag berätta om hur det gick till när Sverige för 15 år sedan erövrade det sista fästet i Europa, Elyséepalatset, i vårt arbete för att få ESS till Lund och Skandinavien. Då hette presidenten Nicolas Sarkozy och det var han som slutligen skulle bestämma om Frankrike skulle stödja Ungern, Spanien eller Sverige.
Vi hade säkrat stöd från Nordeuropa, Tyskland, Schweiz och Italien. Vi hade alltså uppbackning från i stort sett hela Europa. Vi visste att vi hade stöd från forskningsansvariga i den franska regeringen, men det skulle inte räcka. Frågan måste avgöras av president Sarkozy personligen. Denne hade speciella relationer till de två andra länderna som ville bygga ESS; han är son till en ungersk adelsman och Frankrike är grannland med Spanien. Hur skulle vi kunna övertyga honom om att välja det svenska alternativet?
Det fanns två personer i presidentens stab vars ord vägde tungt när Sarkozy skulle fatta beslut. Den ena var Bernard Belloc, som skulle ge forskningspolitiska synpunkter på frågan, den andre var presidentens diplomatiske rådgivare, Jean-David Levitte, som skulle lägga utrikespolitiska aspekter på valet av land.
På vår sida hade vi två personer som fick uppgiften att informera presidentens medarbetare. Den ena var ESS forskningschef Christian Vettier, väl hemmastadd i den franska administrationen. Den andra var den svenske Paris-ambassadören Gunnar Lund, som hade varit kollega med Jean-David Levitte under några år när de båda var ambassadörer i Washington DC.
Det var dessa två, en fransk forskningschef och en svensk ambassadör som nu kom att fungera som spjutspetsar i vår offensiv att vinna den franske presidentens stöd för Lund-Köpenhamn som plats för ESS. Men det var inte tillräckligt att visa att Lund var bästa alternativet och övertyga presidentens rådgivare för att Sverige skulle få franskt stöd.
Frankrike ville liksom Tyskland och Italien ha avtal om bilaterala forskningssamarbeten. Denna typ av förhandlingar låg utanför mitt uppdrag. De sköttes av statssekreterare Peter Honeth, som efter omfattande förhandlingar träffade ett sådant avtal med den franska regeringen. Men den skulle bekräftas av ministrarna, Lars Leijonborg och hans kollega Valérie Pécresse, och sedan slutligen på högsta politiska nivå – av president Sarkozy.
Vid EUs toppmöte i mitten av mars 2009 hade statsminister Fredrik Reinfeldt via Gunnar Lund meddelat Jean-David Levitte att han ville ta upp ESS med president Sarkozy. Denne var nu väl förberedd både av Belloc och Levitte. Sarkozy lovade Reinfeldt att stödja det svensk-danska förslaget.
Dock gjordes det en mycket klar reservation. Beskedet fick på inga villkor göras offentligt. President Sarkozy skulle göra ett statsbesök i Spanien och han ville inte att ett ställningstagande för ESS i Lund skulle bli ett störande element i de i övrigt goda fransk-spanska relationerna. Inget sipprade ut, varken från fransk eller svensk sida.
Därmed var saken klar. Lars Leijonborg kunde vid mötet i Bryssel i slutet på maj 2009 räkna in stöd från alla länder utom från våra konkurrenter Ungern och Spanien samt från Portugal, som la sin röst för Spanien. Peter Honeth Göran Bexell @per Per Eriksson
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!