Den amerikanska paradoxen: envälde som vinnande vallöfte i en demokrati!

Ja, så är det. På mindre än tio år har Donald Trump etablerat ett envälde – utan att behöva ändra i konstitutionen.

För att förstå den amerikanska paradoxen måste vi dyka ner i ”the popular vote ”, nu när rösterna i de 174.000 valdistrikten snart är räknade och redovisade.

Trump har inte bara vunnit ”the popular vote” med 2,5 miljoner röster. Han har också överträffat sig själv! Trump har samlat mer än 78 miljoner väljare, 15 miljoner fler än 2016, 4 miljoner fler än 2020. Trots allt som hänt under de gångna åren har förtroendet för honom ökat: de fyra kaotiska åren i Vita Huset, den misskötta pandemin, hans roll i upploppet den 6 januari, rättegångarna, de fällande domarna, den gaggiga valrörelsen.

Varför – och varifrån kom dessa väljare?

Trump har identifierat – och förstärkt – det amerikanska folkets missnöje med samhällsutvecklingen. Det övergripande budskapet ”Amerika är på fel väg” har byggts under med kritiken mot de ökade levnadskostnaderna (inflationen), de öppna gränserna (invandringen och importen) och USAs globala roll ( krigen och krigskostnaderna).

Han lyckades få en majoritet av väljare att minnas de gångna årens inflation och glömma att den amerikanska ekonomin i dag är den starkaste i världen.

Han har fått väljarna att känna att det är omvärlden som är ond och det är emot den som USA måste hålla stånd. Det behövs en stark man – Donald Trump – ”only I can fix it”.

Den amerikanska väljarkåren – de som är röstberättigade – uppgår till cirka 240 miljoner personer. Dessa kan delas upp i tre stora grupper:

• Republikanerna, som genom Trump samlat mellan 78 och 79 miljoner väljare – aldrig tidigare har så många röstat på republikanerna. 16-18 miljoner fler än vad George W Busch fick 2004 och McCain 2008!

• Demokraterna, som genom Harris fick omkring 76 miljoner röster, mycket fler än i Obamas och Clintons val! Men 5 miljoner färre än i Bidens val 2020.

• Den tredje gruppen, den största, är de 85 miljoner som inte röstar – ”the Deep People” för att travestera ett amerikanskt uttryck för reell eller potentiell makt. Inte särskilt intresserade av politik, men kan mobiliseras. Vilket Trump visat genom att bygga upp Republikanernas väljarkår från cirka 60 miljoner på 2010-talet till närmare 80 miljoner väljare nu 2024.

Det som vi uppfattar som ”fascistiskt” i Trumps budskap, den starke mannen, som vill vara diktator för en dag – eller längre? – är inte någon belastning inför stora delar av den amerikanska väljarkåren, snarare en tillgång. Därför har argumentet om extremism och fascism inte haft den effekt som Demokraterna – och avvikande Republikaner – hade trott.

Denna position har han uppnått genom att i grunden stöpa om det republikanska partiet – globalisternas, frihandlarnas och militärernas parti – till ett nynationalistiskt parti, göra alla till lojala ja-sägare, och förfölja dem som inte vill räta in sig i ledet. Republikanernas själ har gått förlorad, alla som vill vara med och styra är nu Trumpikaner.

Nu har han makten över Republikanska partiet, Vita Huset, Senaten, Representanthuset och Högsta Domstolen. Nu är han den ”Strongman” som han erbjöd väljarna – och som nästan 79 miljoner amerikaner röstade på. Nu kan han attackera ”the Deep State”, genomföra utrensningar och sätta in politiska ja-sägare.

Man kan se det amerikanska valet som en folkomröstning mellan envälde och demokrati. Trump underblåste och förstärkte missnöjet med demokratin så som vi känner den. Enväldet segrade.

Men det är kanske att gå för långt? Frågan kvarstår dock: kommer den amerikanska konstitutionen med dess ”checks and balances” att kunna fungera under dessa fyra år och möjliggöra ett demokratiskt val 2028?

”The jury is still out” – i fyra långa år.

Källor: Jag använder SVTs Val i USA: Preliminärt valresultat i USA | SVT Nyheter som i sin tur bygger på Associated Press sammanräkning av valresultatet från 174 299 valdistrikt. Där finns en rubrik som heter Folkets röst och som redovisar rösterna för Trumps respektive Harris med en översikt över tidigare val från 1984 och framåt. En ännu @senare sammanräkning finns här https://www.economist.com/…/us-2024…/results/president Då var 98 procent av valdistrikten räknade.