Energiminister Buschs besked att regeringen drar tillbaka förslaget om stöd till företagens energikostnader var illa nog. Men finansministerns Svantessons nya, dystra prognos för Sveriges ekonomi var ännu allvarligare, ”en utdragen lågkonjunktur står för dörren”. Något har gått i baklås i regeringsmaskineriet!
Mitt råd till finansministern är att ta fasta på hur regering och oppositionspartier gemensamt och framgångsrikt hanterade ekonomin under pandemin!
Under två år, 2000 och 2021, levererade regering och oppositionspartier inte mindre än 20 så kallade ändringspropositioner med stöd till löntagare, företag, kommuner och regioner (källa Corona-kommissionen). Det gav resultat. Nedgången under 2020 begränsades till 2,8 procent – mot 6,2 procent i EU som helhet. Dessutom: återhämtningen gick snabbt. BNP ökade med hela 5.1 procent under 2021. (källa SCB).
Tack vare denna framgångsrika ekonomiska politik har 2022 har varit ett gott år för samhällsekonomin: BNP har växt med 2,8 procent, konsumtion och investeringar har öka, utrikesaffärerna ger ett stort överskott, sysselsättning är rekordhög (källa: finansdepartementets prognos).
När finansministern nu flaggar för att ”en utdragen lågkonjunktur står för dörren” är det inte en utifrån kommande pandemi som är hotet, utan effekter av den ekonomiska politiken. Bromsarna har dragits åt samtidigt på tre ställen:
– räntorna har höjts och ska höjas ännu mer, det slår mot bostadsbyggandet och mot den privata konsumtionen (källa: Riksbanken)
– energikostnaderna stiger och urholkar konsumenternas köpkraft och företagens konkurrenskraft samtidigt som utlovad kompensation skjuts på framtiden (källa: energiminister Busch vid torsdagens presskonferens)
– statsfinanserna som har byggts upp i goda tider, ”samlat i ladorna”, ska vara ”milt åtstramande”, inte tillväxtfrämjande (källa: finansminister Svantesson i budgetpropositionen).
Men, invänder vän av ordning, måste man inte bekämpa inflationen genom att föra en återhållsam politik? Jo, inflationen ska naturligtvis bekämpas, men enligt regeringens egna prognoser kommer inflationen snart ha nått sin kulmen och klinga av under 2023 för att vara nere mellan 2 och 3 procent i slutet av året och ligga kvar på den nivån under 2024.
Nu när arbetsmarknadens parter visar ansvar på sitt område, måste regeringen ta ansvar och förhindra en utdragen lågkonjunktur i form av två förlorade år. Det finns därför goda skäl att nu ta fasta på det framgångsrika sätt som regering och oppositionspartier tillsammans hanterades Sveriges ekonomi under pandemin.