”Förnya en ny stad” – från köksbordet till Stockholm Green Innovation District

Det hela startade vid vårt köksbord en lördagseftermiddag i januari 2011. Jag hade skrivit några krönikor om Hammarby Sjöstad i en lokal tidning. Jag hade funderingar kring hur Sjöstaden skulle kunna utvecklas framöver och jag hade frågor om vem som tog ansvaret för arbetet med ”att förnya en ny stad”. En sådan fråga gällde energiomställningen i våra byggnader, en annan hur vi skulle kunna främja övergången till elfordon.

Jag fick gillanden och kommentarer och jag bjöd in till eftermiddagsfika och samtal. Vi gillade vår stadsdel, läget, ambitionerna. Men vi hade frågor om hur Hammarby Sjöstad år 2020 skulle kunna vara lika attraktiv som den var 2010, när Glashuset fylldes av utländska besökare från hela världen för att lära om hållbart stadsbyggnad.

Vi såg ett stort problem. Det var inbäddat i de bärande principerna för stadsbyggnad: staden planerar och skapar infrastruktur, byggherrar bygger bostäder och kontorslokaler. Sedan kommer nästa fas, när staden lämnar över den nya stadsdelen till förvaltning och de kommunala förvaltningarna tar hand om respektive delar, skolor, äldreomsorg, gator och parker, medan bostadsrättsföreningar, allmännyttiga bostadsföretag och privata fastighetsägare tar över förvaltningen av bostäderna.

Men vem ska ta hand om den fortsatta utvecklingen? Hur ska innovationer och förnyelse komma till stånd, om det enda som ska ske är förvaltning? Vem ska ta ansvaret för klimatomställning, om hållbarhetsprogrammmet bara sträcker sig till en halvering av miljöbelastningen? Det var sådana frågor som vi diskuterade runt köksbordet.
Efter fika och ett par timmars samtal var vi överens. Vi behövde göra något, vi behövde arbeta tillsammans och tänka till vad som behöver göras och hur det skulle göras. ”Nu är vi ett medborgarinitiativ”, var den sammanfattande rubriken från vårt möte.
Vårt första projekt var en kartläggning av energianvändningen i 96 byggnader ägda av bostadsrättsföreningar. Vi fick hjälp av miljöförvaltningen i Stockholms stad att genomföra kartläggningen. Den visade att energianvändningen låg cirka 20 procent högre än det mål på 100 kWh per kvadratmeter och år som Stockholms stad hade satt upp. Spridningen var stor från 55 som bäst till 185 som sämst. Hur kom det sig att användningen låg över Stockholms stads mål och hur kom det sig att spridningen var så stor?

Vi fick via Tekniska högskolan, KTH, kontakt med Willy Ociansson, energiexpert från Karlstad. Han gick in och granskade energisystemen i ett antal bostadsrättsföreningar och visade på brister i såväl planering som byggande och förvaltning. Det blev början på ett långt och givande samarbete. Willy har under tio år varit den expert som gett oss goda råd och som vi har kunnat luta oss emot. Han är värd sin vikt i guld för de boende i Sjöstaden.
Vi var rika på idéer men fattiga på organisation och finansiering. Vi fick laga efter läglighet. Vi dockade in vårt medborgarinitiativ i Sjöstadsföreningen, samorganisation för ett antal bostadsrättsföreningar. Vi kom överens med styrelserna i dessa föreningar om att utse energiansvariga och bygga upp ett kompetent energinätverk. Vi startade ett bolag, ElBil2020, för att främja övergången till elbilar och skapade ett koncept, ”ladda hemma”, som ett mer realistiskt alternativ än publika laddstolpar på stan.

Efter ett par år kände vi oss mogna att söka finansiering från Vinnovas ”Utmaningsdriven innovation, UDI”. Vår ansökan belönades med en framgång och en stor motgång. Bland ett 20-tal sökande kom vi in bland de sju som gick vidare till slutomgången. Vi var det enda medborgarbaserade projektet; vi såg det som en unik styrka. Men i slutskedet valdes vi bort av just detta skäl. Vinnova ville ha kommunbaserade projekt, inte medborgarbaserade. Det blev stor besvikelse, när vi fick beskedet.

Men sett i efterhand var det beskedet det bästa vi kunde få. Det tvingade oss att tänka om och hitta en ny affärsmodell för att finansiera vårt arbete med klimatomställningen i Hammarby Sjöstad.

Vår projektverksamhet var på väg att utvecklas till en innovationsplattform för samverkan mellan akademi, företag, kommun och boende i Sjöstaden. Vi behövde en organisation som kunde passa alla. Vi valde att bilda en ekonomisk förening, som gav maximal flexibilitet och som fick namnet ElectriCITY – med betoning på CITY.

I mars 2014 höll ElectriCITY konstituerande stämma med en handfull medlemmar. Denna innovationsplattform har utvecklats starkt och har vuxit till en organisation med ett 80-tal medlemmar och partners. ElectriCITY har blivit en attraktiv partner till Tekniska högskolan, Svenska miljöinstitutet IVL, forskningsinstitutet RISE och andra medlemsföretag när de söker lämpliga platser för att i verklig miljö bedriva forsknings- och innovationsverksamhet. Projekten är inte bara lokala och nationella. ElectriCITY medverkar i flera EU-finansierade projekt i samverkan med partners över hela Europa.

Vårt lokala ”medborgarinitiativ” hade varit inriktat på hur Hammarby Sjöstad skulle kunna utvecklas fram till 2020. När vi närmade oss det nya årtiondet blev frågan hur vi skulle beskriva våra ambitioner för kommande år. I samarbete med professor Örjan Svane, KTH, satte vi upp det ambitiösa målet att klara klimatomställningen till 2030. Det var ett djärvt mål och vi var tidigt ute. Det satte press på oss och alla våra samarbetspartners. Det har gett goda resultat.

Bostadsrättsföreningarna har gjort energisystemen smartare samt investerat i bergvärme och solenergi. Nu tas arbetet vidare till nästa nivå – energigemenskaper för lagring och delning av energi, vilket kommer att ge ett kraftfullt bidrag till klimatomställningen i den byggda staden. Arbetet med att underlätta omställningen till elfordon pågår – var fjärde p-plats i garage är nu utrustad med laddare. Målet för 2030 är att det ska finnas laddplatser för alla bilar. Återvinningssystemet i Hammarby Sjöstad kommer under 2020-talet att bygga på en ny form av samverkan mellan logistik, transporter och byggnader för att minska avfallet och behovet av tunga transporter. Digitaliseringen är ett kraftfullt hjälpmedel i omställningen.

Nu är Hammarby Sjöstad kärnan i en större verksamhet, ett samarbete mellan fem stadsdelar som befinner sig i olika skeden av klimat- och digital omställning. Samarbetet har namnet Stockholm Green Innovation District och omfattar också Sickla, Skanskas Sthlm New, Slakthusområdet med Globen och Tele2 Arena samt Valla torg i Årsta. Nu pågår arbetet med en Färdplan 2030. I den ska vi visa hur långt vi kan komma fram till 2030 och utmana andra städer om ledarskap i den dubbla omställningen, klimat- och digital omställning.